Våran älskade lilla Bimbo

Pratade precis med mamma, familjens mest älskade lilla Bimbo reste till himlen idag. Efter en lÃ¥ng tids sjukdom somnade hon in…
Hur kan man älska ett djur så mycket? Jag vet sorgen mamma och Gunnar går igenom ikväll..
En sorg som sliter itu ens hjärtat


Tack lilla vän för att vi fick äran att lära känna dig, du var klok och mycket älskad. X

Detta inlägg är publicerat i Allmänt. Bokmärk permalink. Skriv en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL.

38 kommentarer

  1. Lena Lindhoff
    Skrivet 01 mars 2012 20:00 klockan 08:00 | Permalink

    Lilla Bimbo fÃ¥r följa min lilla mormor in i himlen idag. Mormor Agnes somnade in i natt, 91 Ã¥r gammal och oerhört älskad!! Sorgen är tyngre än den tyngsta sten och minnen är vackrare än den vackraste ros!! Kram fina fina du… mÃ¥ngen tÃ¥r pÃ¥ vÃ¥ra kinder idag!

  2. Marita
    Skrivet 01 mars 2012 20:08 klockan 08:08 | Permalink

    Beklagar eran sorg.Vet hur det är och förlora ett djur,helt förfärligt.
    Massa kramar till dig och din familj.

  3. Skrivet 01 mars 2012 20:16 klockan 08:16 | Permalink

    Jag tänker på er!
    Vad med om samma sak för några veckor sedan, en galen sorg har jag! Jag trodde inte jag skulle sörja på detta viset, men tårarna kommer fortfarande varje dag, jag saknar henne i flocken och de andra hundarna saknar henne så, det är sig inte lik hos oss längre, en hund som dog alldeles för tidigt.
    Det är hårt och grymt men hos mig finns iallfall min tro att vi en dag kommer att återses.

    Tröste Kram och massor av tankar till Er Alla!

  4. Sara
    Skrivet 01 mars 2012 20:17 klockan 08:17 | Permalink

    Att förlora ett djur är som att förlora en familjemedlem, sorgen är oändligt stor. Stor kram till er alla!

  5. Skrivet 01 mars 2012 20:19 klockan 08:19 | Permalink

    Mina tankar går till er, Bimbos nära och kära! Hon verkade vara en fin och älskad hund. Nu har hon det bra i hundhimlen med en massa andra vovvsingar :)

  6. mari
    Skrivet 01 mars 2012 20:23 klockan 08:23 | Permalink

    beklagar er sorg ,jag har själv en chihuahua tik creme färgad som är 11 år,det första jag gör när jag stiger upp på morgonen är att titta i hennes korg så hon lever.Att förlora ett husdjur är som att förlora en människa ,saknaden och sorgen är lika stor,dock finns det ju dem som tycker man är tramsig när man är ledsen över sitt djur tex om dem är sjuka.Kramar till dig och din familj.

  7. Veronica
    Skrivet 01 mars 2012 20:29 klockan 08:29 | Permalink

    Läste det pÃ¥ din systers blogg tidigare idag. Jag tänker pÃ¥ er alla och ger er en kram. Det gör sÃ¥ ont att missta en älskad familjemedlem oavsett om det är människa eller djur….men gör det inte ont sÃ¥ har vi ju heller inte älskat!
    kram till er alla, hälsa mamma o gunnar, syster med familj.

  8. hellon
    Skrivet 01 mars 2012 20:29 klockan 08:29 | Permalink

    Men vad sorligt jag älskar djur men livet har sin gång har man ju bittert fått erfara Storkram

  9. GC
    Skrivet 01 mars 2012 20:35 klockan 08:35 | Permalink

    Tröstkramar till er alla. ♥

  10. Alexandra
    Skrivet 01 mars 2012 20:38 klockan 08:38 | Permalink

    Jag beklagar lille Familjemedlemens bortgång.
    Så jobbigt, man vill tänka på de härliga stunderna, men inte lätt nu i början!

    Kram till din mamma o Gunnar!!!

  11. sophia
    Skrivet 01 mars 2012 21:19 klockan 09:19 | Permalink

    OJ vad skit och elakheter det skrivs om maggan på katrins blogg(bland kommentarerna alltså)

  12. My
    Skrivet 01 mars 2012 21:45 klockan 09:45 | Permalink

    sophia// Onödigt att ge detta uppmärksamhet här…. :(

  13. s
    Skrivet 01 mars 2012 21:49 klockan 09:49 | Permalink

    Jag har också läst kommentarerna på Katrins blogg och även
    sett videofilmen på Katrin idag, där hon är mycket full efter
    nattens fest.

  14. Anna
    Skrivet 01 mars 2012 21:58 klockan 09:58 | Permalink

    Hundar är som barn och familjemedlemmar, jag vet vilken hjärtesorg ni upplever.

  15. Louise Pettersson
    Skrivet 01 mars 2012 22:04 klockan 10:04 | Permalink

    Några tröstande ord….

    När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
    så kommer det till Regnbågsbron.
    Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
    så att de kan springa och leka tillsammans.

    Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
    och våra vänner har det varmt och skönt.
    Alla djur som har varit sjuka och gamla
    blir återställda till hälsa och vigör;
    de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
    precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

    Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
    de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
    Alla springer och leker tillsammans,
    men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

    Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
    Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
    hans ben bär honom fortare och fortare.
    Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
    i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

    Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
    dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
    och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
    som så länge varit frånvarande från ditt liv
    men aldrig från ditt hjärta.

    Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans…

    Mina tankar går till er….Kram

  16. Trollet
    Skrivet 01 mars 2012 22:46 klockan 10:46 | Permalink

    Lousie, tack! Det är precisden texten om regnbÃ¥gsbron som fÃ¥r mig att orka andas. Tänkte skriva den till Maggan, tack för hjälpen! Var tvungen att ta bort min katt pga av sjukdom för snart tvÃ¥ mÃ¥nader sedan och det gör ont! Att ett djur kan ge sÃ¥ mycket kärlek, att ett djur kan fattas en sÃ¥…PÃ¥ hennes sten ska det stÃ¥: vi ses vid regnbÃ¥gsbron. Stooor kram till er alla för att ni stöttar Maggan och en stor kram till Maggan med förstÃ¥s!

  17. Skrivet 01 mars 2012 23:37 klockan 11:37 | Permalink

    ♥ Ã¥hhh lilla vovven kramisar till er alla & en massa kärlek… ♥

  18. Louise Pettersson
    Skrivet 02 mars 2012 9:54 klockan 09:54 | Permalink

    TROLLET; jag lider med dig. En klump av ångest formas i magen när jag tänker på din sorg. Men tänk att ni kommer att ses igen, ngn gång framöver, och vara lyckliga tillsammans. KRAM

  19. Skrivet 02 mars 2012 10:38 klockan 10:38 | Permalink

    http://petranyman.blogspot.com Åhh vad jag lider med er (din mamma o Gunnar)! Jag grät när jag läste det här! Jag har ju en liten Chihuahua (Elsa) själv! De är verkligen såna personligheter!
    Kram ha en fin fredag!

  20. Skrivet 02 mars 2012 10:42 klockan 10:42 | Permalink

    Åh så sorgligt. Det är fruktansvärt att mista sin hund. Det gör ont i hjärtat och jag lider med dig och din mamma och Gunnar. Saknar fortfarande min älskade Berner-tik, fast det är många år sedan hon dog. Hundarna blir ju en del av familjen och fattas oss massor när de inte finns längre. Men det är priset vi får betala för att ha dem hos oss.
    Jättekram till dig och din mamma och Gunnar.

  21. Skrivet 02 mars 2012 10:45 klockan 10:45 | Permalink

    Många här som skriver om pengar, ekonomisk status vs skaffa barn här just nu.
    Jag tog själv upp den aspekten i min blogg när jag berättade om mitt beslut att INTE skaffa några barn alls.
    Jag ställde frågan om verkligen alla är lämpliga som föräldrar ur en rad olika frågeställningar.
    Inte bara ekonomin kan vara avgörande utan även andra svårigheter som man själv har som gör en olämplig som förälder, tex missbruk, våldstendenser etc..

    Mrs G

  22. Skrivet 02 mars 2012 12:05 klockan 12:05 | Permalink

    En familjemedlem är inte mindre värd och älskad bara för att den har 4 ben. Saknaden efter den är jobbig och försvinner aldrig, men man får tänka positivt, hon behöver inte lida och må dåligt.
    Kram :0)

  23. anne
    Skrivet 02 mars 2012 12:29 klockan 12:29 | Permalink

    mrsG. tråkigt att du har såna problem att du inte vill skaffa barn. har du missbruk o sånt tar du ansvar. bra insikt.
    tack maggan för roliga blogg

  24. Ritva
    Skrivet 02 mars 2012 12:39 klockan 12:39 | Permalink

    Ã…h sorgligt !!! Kram till er alla !

    Mvh
    Ritva

  25. Ritva
    Skrivet 02 mars 2012 12:42 klockan 12:42 | Permalink

    Åh så sorgligt !!! Kram till er alla !!

    Mvh
    Ritva

  26. anna
    Skrivet 02 mars 2012 13:43 klockan 01:43 | Permalink

    DETTA är livskvalitet:

    http://jonnajinton.se/

  27. anna
    Skrivet 02 mars 2012 13:49 klockan 01:49 | Permalink

    DETTA är livskvalitet:

    http://jonnajinton.se/

    VÃ¥ga publicera!

  28. Ossiana
    Skrivet 02 mars 2012 13:53 klockan 01:53 | Permalink

    Sign ”Karin”: nej jag vet att inte alla med god ekonomi lämnar bort sina barn hela dagarna; men mååånga karriärister har vi som hellre prioriterar sig själva, dvs sina egna framgÃ¥ngar och mer pengar framför mer tid med sina barn! Och DET är aldrig försvarsbart i mina ögon. Vänta dÃ¥ med att skaffa barn!!! Sedan har vi de som har rÃ¥d och väljer att jobba mindre för att ha tid för sina barn; det finns alla varianter. Och ja, jag har levt i ”alla världar” (förutom den ”Kungliga” världen, men nÃ¥gon värre ofrihet kan jag inte föreställa mig)…Men vad jag har lärt mig sÃ¥ är det att det är omständigheterna runt omkring som avgör hälsan, och inte den ekonomiska situationen i sig. Jag har varit mycket olycklig med en blomstrande ekonomi, och lycklig med en nÃ¥got lägre standard:) MEN jag vill förtydliga: riktig fattigdom finns även i Sverige och är verkligen inget som genererar god hälsa utan kan skapa mycket Ã¥ngest och lidande. Vad jag motsätter mig är de som pÃ¥stÃ¥r att barn generellt har det bättre i välbärgade familjer en de som har det lite sämre ställt! Det finns PRECIS lika mycket problem bakom fasaden hos rika familjer i form av känslomässig kyla under uppväxten, smygalkolism, övergrepp etc etc…som hos ”fattiga” familjer. Den inbitna överklassen har ofta en mer distanserad relation till sina barn, där internatskolor bara är ett exempel pÃ¥ ett galet synsätt att uppfostra sina barn. Internatskolor för smÃ¥ barn borde avskaffas och i mina ögon är det barnmisshandel att lämna bort sÃ¥ smÃ¥ barn för att formas pÃ¥ en institution med ofta hÃ¥rd tuktan utan sina föräldrar. Och att klippa av navelsträngen pÃ¥ tok för tidigt. Vilket trauma för mÃ¥nga barn.

  29. susanne
    Skrivet 02 mars 2012 14:40 klockan 02:40 | Permalink

    ANNE: Det var en mycket låg kommentar du lämnade! Menar du verkligen att man måste ha problem för att inte vilja skaffa barn?

  30. anne
    Skrivet 02 mars 2012 14:51 klockan 02:51 | Permalink

    nej. men om själv säger att man har problem e de väl en god ide att avstå. tex missbruk. man måste väl kunna ta hand om ungen.
    inser man att man inte kan ta hand om sig själv. hur ska man då kunna ta hand om barn

  31. Eva
    Skrivet 02 mars 2012 15:03 klockan 03:03 | Permalink

    Till Jonna Jinton, Jag har nu kikat in på din blogg och den var helt underbar! Så skulle jag vilja leva!

  32. anna
    Skrivet 02 mars 2012 16:05 klockan 04:05 | Permalink

    Roligt att höra Eva, det är inte Jonna som gör reklam, utan jag, en annan läsare. Visst är det som en VILA att gå in på den bloggen. Jag blir alldeles harmonisk varje dag, när jag gör det.
    Inga förställningar; bara ett liv nära naturen och hon gör det hon brinner för.
    Glad helg!

  33. Eva
    Skrivet 02 mars 2012 16:54 klockan 04:54 | Permalink

    Tack Anna för att du gjorde reklam för denna fantastiska blogg!
    Jag känner precis som du, man mår riktigt bra när man går in
    på denna blogg! Trevlig helg!

  34. Marie
    Skrivet 02 mars 2012 16:57 klockan 04:57 | Permalink

    Jag beklagar verkligen sorgen! Att minsta ett djur gör ont. Speciellt ett man haft så länge. Det blir en familjemedlem. Känner med dina föräldrar.:(
    kramar!

  35. Elin
    Skrivet 02 mars 2012 18:20 klockan 06:20 | Permalink

    Tråkigt. Lite roliga facebook statusar på http://facebookrape.se kanske hjälper

  36. katten77
    Skrivet 03 mars 2012 8:14 klockan 08:14 | Permalink

    Hej Maggan!

    Beklagar sorgen och förlusten av fina Bimbo.

    Varma kramar till er<3

  37. Charlotte J
    Skrivet 03 mars 2012 23:24 klockan 11:24 | Permalink

    Jag är glad för Bimbos skull, att hon fick bo hos just din mamma och Gunnar. Dom verkar vara helt fantastiska människor. Där har Bimbo haft det sååå bra. Det är hemskt att mista sina älskade djur. Har gått igenom samma sak. Det är en stor sorg. Varma tankar till er! /Charlotte i Borlänge

  38. Linda
    Skrivet 05 mars 2012 7:04 klockan 07:04 | Permalink

    Så hemskt,får tårar i ögonen av det här inlägget:-(

Skriv en kommentar

Din epostadress delas eller publiceras aldrig
Obligatoriska fält är markerade med *

*
*
  • TÄVLING

    FLEUR
  • annons
  • TWC