Sex, otrohet och fördomar

Jag och Filip hade en hetsig diskussion igÃ¥rkväll. (Vi har iochförsig haft den här diskussionen fler gÃ¥nger….)

JAG hävdar bestämt att det är fler killar som ÄR otrogna mot sina fruar/tjejer än tvärt om.
Filip hävdar att det är vi tjejer som är ormarna ”och sÃ¥ är det minsann” han har allt massor av ytliga bekanta som haft svinaktiga tjejer som flörtat, legat och hÃ¥nglat hejvilt…
JAG inte kan erinra mig om en väninna som trampat snett?! Men DÄREMOT haft ett äckel till karl, som vänstrat.

(Nu generaliserar jag brutalt)

En lista av bittra fördomar (med små stänk av sanning):

Killar blir värre fylle’kÃ¥t’svin än vi när dem dricker.
Killar ÖVERLAG (inte alla) har större sexdrift
Killar tänker med kuken, och kräver oftast sin bekräftelse i sex.
Killar kan ligga med en kött’termos, är maniska runkare, googlar porr och sexchattar.
Har du och dina väninnor någonsin klittat en bulle tillsammans? Hehe

TJEJER kräver oftast sin bekräftelse i ”tid” och i att känna sig uppskattade, älskade och sedda.
Vi är oftast så utmattade av allt familjeliv, att orkar vi? Då blir det en snabbis från sidan..

Vi gillar en kombination av att ”älska” ha wild’n'crazy sex, men vi kan OXÃ… vilja somna i en öm kram UTAN sex.

En kille som INTE får sex hemma är lättare otrogen.
En tjej som inte blir ”sedd” hemma, KAN söka ”uppskattning” hos en annan man (och det leder oftast till vänskap och sen sex)

Självklart ÄR det säkert 50/50.
Tjejer och killar är lika stora kolsupare, sexgalningar blablabla
Eller ligger det något i dessa bittra fördomar tror du?
Har du ett aktivt sexliv? Har man det efter ett par år?

Har du varit otrogen eller har du blivit bedragen?

Hur avslöjade du honom, hur vart DU avslöjad?
Otrohet är vidrigt, men samtidigt oerhört fascinerande, att folk vÃ¥gar riskera ”allt för inget”

Detta inlägg är publicerat i Allmänt. Bokmärk permalink. Skriv en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL.

77 kommentarer

  1. Sophia
    Skrivet 29 januari 2012 0:40 klockan 12:40 | Permalink

    Jag kan inte heller annat än att hålla med.
    Senaste igår fick jag smaka på otrohet. Dock var det inte jag denna gången som blev utsatt utan den killen jag hade ett one night stand med.
    Hade inte den blekaste aningen om att han hade flickvän fören när kalaset är över. Han säger då att det vore bra ifall vi kunde ligga lite lågt med det som hänt..pga av att han inte bara har en flickvän, de bor tillsammans med hund och hela baletten. Vilket svin..och vilken idiot han gjorde mig till. Usch. Men som mina vänner säger kan ju inte jag veta, men fy vad dum man känner sig.

    Hoppas att hans flickvän inser vilken idiot hon är tillsammans med.

  2. Maria
    Skrivet 29 januari 2012 1:16 klockan 01:16 | Permalink

    Vad är otrogenhet och var går gränsen?
    Jag är gift sedan 15 Ã¥r med en underbar man och vi har det helt otroligt ihop..mycket kärlek mellan oss och ömhet…min själsfrände verkligen. Det skiljer 11 Ã¥r mellan oss och jag är 35..
    Nu till grejen..han har en sjukdom som gör att han inte känner lust..medans jag är precis tvärtom..vill gärna ha sex varje dag..
    Så det blev till att prata ut och verkligen försöka komma fram till något ihop. Jag vill inte lägga undan min sexualitet och tjata och åter tjata. Och han vill inte känna att han ska ställa upp. Vi vill leva ihop och jag vill inte vara otrogen bakom hans rygg . Då blir det genast något fult och smutsigt.
    Så det blev att sätta in en annons på en sexsida och se hur det gick. En av mina många krav var att jag inte ville träffa någon upptagen kille ..men det var dom som skrev mest och tjatade eftersom vi satt i samma båt..men det gjorde vi ju inte eftersom min man visste..eller vet
    Men herregud..det var ju män som hade varit otrogna ett flertal ggr ..för att gå från sin älskarinna till att ligga med sin fru..:(
    Jag träffar en singel kille sedan sju månader och min man vet men vill inte veta..jag sköter det snyggt..och killen vet hur det ligger till..
    Ingen absolut inget anar nÃ¥got..bÃ¥de vänner och pÃ¥ jobb sÃ¥ tror alla att vi har det perfekta förhÃ¥llandet…och det har vi ..förutom att vi har sex sÃ¥ sällan..och vi har löst det sÃ¥ här..
    Tror många dömer mig redan..och jag har själv haft svårt att handskas med alla känslor och moralfrågor..;)
    Men bara man inte gör någon annan illa..det är det viktigaste..

  3. LOTTA
    Skrivet 29 januari 2012 1:20 klockan 01:20 | Permalink

    CARINA! DEM SKULLE ÄLSKA DET!!

  4. carina
    Skrivet 29 januari 2012 1:33 klockan 01:33 | Permalink

    Hahahaha LOTTA nä det tror jag knappast, alla har vi ju våra fetisher, vissa går igång på fantasier om sina ex, så om vi tar skräckscenariot att Filip hittar Magdalena näck och har en mysig stund med sig själv medan hon tittar på bilder på Magnus Hedman tror jag knappast han skulle älska det utan snarare undra vad fan hon höll på med moahahahaha :D

  5. Annorlunda
    Skrivet 29 januari 2012 1:57 klockan 01:57 | Permalink

    Judy i Brklyn och Agneta tar poäng här. Allt är inte svart eller vitt.
    Jag lämnade förra maken efter en otrohet. Jag använde det till att till slut få iväg honom. Det var inte otroheten som var problemet för oss.

    För nya maken har jag förklarat att det är ok om han nån gång hoppar över skaklarna, -det kommer förmodligen inte att rubba vårt förhållande. Det är ju faktiskt inte själva troheten ett förhållande bygger på. Det handlar om så mycket annat. Verkar vara lite osäkerhet om man verkligen är älskad trots en otrohet som ligger bakom svartsjukan.

    Jag anar av era kommentarer att ni övriga kanske är i ett stadium i livet som jag känner att jag passerat. Jag är fyrtiofyra, är inne pÃ¥ min andra make och barnen är snart i tonÃ¥ren. Tror att de hÃ¥rda familjebanden kanske börjar förändras en smula. Kanske blir lite lösare eller annorlunda. Jag själv har blivit självständigare och vet att jag kan stÃ¥ pÃ¥ egna ben om det skulle krisa till sig ordentligt. Jag behöver helt enkelt inte hÃ¥lla min man i sÃ¥ kort koppel…

  6. Louise
    Skrivet 29 januari 2012 2:10 klockan 02:10 | Permalink

    Jag har aldrig varit otrogen. Tror aldrig att jag kommer att vara det heller. Varför orsaka så mycket smärta som det ofta innebär för den som blivit bedragen för en kort stunds njutning? Nej för fan!
    Jag är allergisk mot otrohet, tror jag bestämt.
    Har själv blivit bedragen. Det gjorde ont, väldigt ont. Det tog mig nästan tre år att bli mig själv igen. Hela min värld föll samman. Vilka visste? Vilka hade han varit med? Vilka hade hjälpt honom att ljuga? Men framförallt vem var denna man jag levde tillsammans med? Min föredetta tog själv upp otrohet som något fult och något man inte är. Han erkände att han varit otrogen i tidig ålder men fortfarande kände skam inför vad han gjort. Jag tyckte han skulle släppa det och känna att han lärt sig något för han var så ung när det hände. Han fick mig att tro han var drömmannen. Jag litade på honom. Kände aldrig svartsjuka för vi hade det perfekta förhållandet och han älskade mig och var trogen. En natt fick jag ont i magen och kände att något inte stämde. Jag ringde en anhörig som sade att jag nog bara var svartsjuk för min föredetta var ju inte den otrogna typen.. Jag hade tänkt att ta upp min känsla med honom men när vi sågs var han så kärleksfull att jag gick på min anhöriges variant.
    Efter ytterliga mÃ¥nader blev känslan större och större och jag började kolla om mms som han skickade till mig bara gick till mig och de gjorde dom inte.. ÄndÃ¥ var jag tyst. Jag skämdes sÃ¥ och ville inte tro att det var sant. Tillsist tog jag mod till mig, men han förnekade. Han blev ursinnig och slängde ur mig ur hans liv. Han erkände aldrig.. nÃ¥gra mÃ¥nader efterÃ¥t började hans vänner prata med mig och berätta. ÄndÃ¥ förnekade han. Det visade sig att han varit otrogen med en flera under vÃ¥rt förhÃ¥llande inkl sin föredetta flickvän som han enligt vännerna ocksÃ¥ skulle varit otrogen mot. Fick kontakt med en ännu längre tillbaka flickvän som sade att deras förhÃ¥llande hade bestÃ¥tt av otrohet och tog slut när hon fick en könssjukdom. Han ville inte erkänna till henne heller. För min del var det jobbigt att han fortsatte att ljuga. Att han inte ens ville ”hjälpa” mig att förstÃ¥ och att jag faktiskt gÃ¥tt pÃ¥ allt han hade sagt till mig.
    Trots min egna erfarenhet tror jag att kvinnor är lika mycket otrogna som män. Jag kan tyvärr säga att en hel del av mina kvinnliga vänner har varit otrogna.

    Jag kan gå så långt som att säga att jag föraktar otrohet och dom som är otrogna. Vilka egoister!

    Ta hand om varandra!

  7. Cecilia
    Skrivet 29 januari 2012 6:25 klockan 06:25 | Permalink

    Jag hÃ¥ller tyvärr med din Filip i detta ämne. Jag har betydligt fler tjejer i min bekantskapskrets som varit otrogna mot sina killar/män. Det är som om tjejerna ”kommer undan” med det lättare än män. Om män är otrogna är de överkÃ¥ta svin, punkt slut! Men när tjejerna är otrogna sÃ¥ finns en förlÃ¥tande bakgrund med ett dÃ¥ligt, kärlekslöst förhÃ¥llande. Jag har tyckt väldigt synd om killarna dÃ¥ jag sett SÃ… mÃ¥nga sviniga kÃ¥ttjejer!!!

  8. Jaqqi
    Skrivet 29 januari 2012 9:42 klockan 09:42 | Permalink

    Har tyvärr själv blivit bedragen. Det avslöjades av att en av älskarinnorna (det visade sig vara flera) ringde hem. Han hade ”glömt” att säga att han var gift. Det var ett fruktansvärt uppvaknande för mig. Men jag valde ändÃ¥ att stanna i äktenskapet. Vi hade ju faktiskt lovat ”tills döden skiljer oss Ã¥t”. Därefter rÃ¥dde ett kaotiskt 1 ½ Ã¥r. Jag kämpade för äktenskapet. Gjorde allt. Jobba, laga mat, städa,tvätta, tog hand om bÃ¥de hans och mina barn (har inga gemensamma), gav han sex varje dag (nä jag skojar inte). Ja listan kan göras hur lÃ¥ng som helst. Han kämpade inte lika mycket för äktenskapet kan man väl säga. Han hade full upp med att roa sig pÃ¥ annat hÃ¥ll. Medan jag var hemma och hoppades att han kommer hem igen, detta är bara en fas, en 40-Ã¥rs kris. Naivt jag vet. Vet idag att det varit minst 4-5 älskarinnor under denna tiden, förmodligen fler. Under denna tiden rasade jag i vikt (ca 20 kg), Alla tyckte jag var duktig som gÃ¥tt ner i vikt. Ingen visste ju vad som pÃ¥gick. Jag berättade inte för nÃ¥gon. Skämdes för vilken man jag hade valt att gifta mig med. När allt detta inleddes sÃ¥ ”dog” jag inuti och är fortfarande 4 Ã¥r efter skilsmässan ”död” inuti. Lever inte idag alls, bara överlever. VÃ¥gar absolut inte träffa män. För han skadade mig sÃ¥ djupt i själen.

  9. Skrivet 29 januari 2012 10:01 klockan 10:01 | Permalink

    Har inte orkat läsa igen alla kommentarer så nån kanske redan har skrivit det.
    Jag tycker att den intressanta frågan är om det bara är otrohet vid sex? Jag personligen skulle känna mig precis lika bedragen om min sambo sökte närhet och bekräftelse från någon annan. Och jag har massor med tjejkompisar som har varit otrogna mot sina killar. Så jag har lite svårt att tycka att det är mest killar som är otrogna.

  10. Eva
    Skrivet 29 januari 2012 10:46 klockan 10:46 | Permalink

    ANNORLUNDA: Jag tror inte det har med åldern vad man tolererar.
    Är också i din ålder och tycker inte det är ok med otrohet. Och vet att dom flesta tycker som mig i den frågan utav dom jag känner.
    FIA: Jag vet också att det är så att singeltjejer skiter fullständigt i om killen är upptagen. Största skiten är ju givetvis killen men jag undrar hur man tänker som tjej när man vet att killen är upptagen.
    Hade aldrig kunnat vara med en kille som man vet att han har fru och barn hemma.
    Har man inget hjärta alls då eller?

  11. Anna
    Skrivet 29 januari 2012 11:12 klockan 11:12 | Permalink

    För det första; vad är otrohet? Det kan ju skilja väldigt från par till par. Det handlar ju om att passera den gräns på vad man i ett förhållande är överens om är acceptabelt. Detta skiljer sig från person till person vad man tycker. Själv så går min gräns långt tidigare än när det kommer till sex. STOPP! Tidigare än så!

    I mitt liv har jag faktiskt aldrig träffat en endaste kille som inte har varit otrogen. Och jag har känt väldigt många, och känner. Av någon anledning så har jag alltid varit en person som folk tycker är lätt att prata med, så jag har alltid fått höra vad folk har gjort. Däremot så har jag inte hört lika många tjejer som varit otrogna, även fast jag hört många. Jag har även förstått att så har varit, även fast de inte sagt något. Jag tror att tjejer är otrogna på ett mer planerande och diskret sätt, de är också mer tysta om det.

    Jag förstår dock inte hur man kan vara otrogen. Om man älskar någon så är väl den personen den sista som man vill göra illa och såra. Det är väl den sista personen som man vill svika. Så varför gör många så mot den som de älskar. Är de sexuella drifterna så starka? Om om man skulle ha så starka sexuella drifter, eller så stort behov av spänning, så skulle iallafall jag vilja få någon hjälp för det. För inte hade jag velat svika den jag älskar på det viset.

  12. Skrivet 29 januari 2012 11:13 klockan 11:13 | Permalink

    Jag håller inte med om att killar är mer otrogna än tjejer.

    Otrohet är alltid fel och ett stort svek mot sin partner.
    Sen finns det säkert förklaringar till varför någon var otrogen, men det är fortfarande lika fel.

    Gränsen för otrohet är något som jag känner att varje enskilt par måste definiera gemensamt.
    Troligen är det ett område som är känsligt att ta upp för diskussion.

    I min värld så är de två absolut viktigaste ingredienserna i ett förhållande tillit och kommunikation.
    Med hjälp av dessa kan det mesta lösas gemensamt, därmed är det inte sagt att båda två behöver tycka lika om allt.

  13. Anna
    Skrivet 29 januari 2012 11:22 klockan 11:22 | Permalink

    Sån här läsning får mig att vara glad över att jag är singel och slippa intriger som dessa. Man får heller ingen positiv syn på en eventuell framtida partner. ;)

  14. Anna
    Skrivet 29 januari 2012 12:27 klockan 12:27 | Permalink

    Det FILOSOFEN skriver tycker jag är kloka och bra ord som jag också skriver under på.

  15. Anna
    Skrivet 29 januari 2012 12:37 klockan 12:37 | Permalink

    Och egentligen är det väl inte viktigt för dig och Filip att komma till rätta i frågan om huruvida tjejer eller killar är mer otrogna. Det leder ju ingenstans ändå, mer än att någon av er har fått rätt.

    Har man någon gång, som du, blivit sviken på detta vis i ett förhållande så är självklart otrohetsfrågan viktig att samtala om. Detta för att våga känna trygghet i förhållandet, och inte behöva gå och vara rädd för att bli sviken även denna gång. Men då är det inte en diskussion om huruvida tjejer eller killar är mer otrogna någon givande diskussion. Utan samtalet bör ju snarare handla om dig och Filip, vad ni står i den frågan och vad ni känner, och vart era gränser går.

    Men jag vet hur lätt det är att hamna i sådana meningslösa diskussioner. Så jag förstår er ändå. :)

  16. A-
    Skrivet 29 januari 2012 12:42 klockan 12:42 | Permalink

    Jag har varit otrogen mot min man, för en man som nästan förstörde mig men gjorde mig så lycklig som jag aldrig har varit. Jag kände mig otroligt skyldig mot våra partners, men jag tyckte det var tänkt att vara och på grund av särskilda omständigheter kunde vi inte bara lämna våra respektive att vara tillsammans. Vi (eller åtminstone jag, på något sätt) arbetade mot det.
    Jag älskade honom väldigt mycket och jag fortfarande saknar honom, efter att ha avslöjat hela sanningen till min man och börjar långsamt att bygga upp vårt liv tillsammans. Jag ångrar inte låta honom gå, men jag ångrar att saker och ting inte blev som de borde ha.
    Det var inte lätt att göra, det var smärtsamt, men vi trodde att vi var menade att vara tillsammans. Jag tror fortfarande ibland att vi är tvillingsjälar inte har möjlighet att vara tillsammans i detta liv.
    Livet är orättvist, det har varit speciellt för våra partners, men de har varit barmhärtig nog att ge oss en chans till (och jag har gett en chans att han, skulle jag inte ha nått den punkten om saker och ting inte var ruttna där).
    Jag har gett varning och signaler till min man i flera år, men ingenting förändrats och jag var inte redo att ge upp.
    Idag är jag korsar bara fingrarna jag gjorde rätt val.

  17. S
    Skrivet 29 januari 2012 12:51 klockan 12:51 | Permalink

    jag har varit otrogen en gÃ¥ng, det är den värsta känslan jag har haft. Det gjorde sÃ¥ fruktansvärt ont i hela mig, i flera Ã¥r – dÃ¥ jag älskade den killen som jag hade ett förhÃ¥llande med.
    Jag var ung och visste inte riktigt vad jag höll pÃ¥ med, den killen som fick mig att vara otrogen var sÃ¥ elk, han ville bara förstöra för mig.förstöra mellan mig och min kille – han brydde sig inte ett skit om mig. (bara för stunden) jag kan tillägga att detta var ”bara” kyssar och lite smek. inget sex.
    men jag glömmer det aldrig och det vara jag själv som berättade det för min kille, innan någon annan skulle hinna före. fruktansvärt!

  18. S
    Skrivet 29 januari 2012 14:15 klockan 02:15 | Permalink

    Min första riktiga kärlek som jag hade när jag var 18 år var otrogen mot mig flera gånger. Han erkände inte fastän jag hade mina aningar, men är man i ett förhållande som vårt: så destruktivt det någonsin kan bli utan hårda slag: så slutar man bry sig efter ett tag och tror att man inte är värd något mer.

    Några veckor efter han till slut tröttnat på mig (vilket i efterhand var det bästa som hänt mig) ringde en av hans vänner till mig, och fick mig att lova att detta samtal vi nu skulle ha: aldrig har existerat. Han sa att mitt ex var smittad av dels klamydia, men också inväntade svar på ett HIV-test. Exet hade inte vågat uppge mig vid kontrollen, och därav blev jag aldrig kontaktad av varken sjukvård eller han själv. Mitt hjärta som redan var otroligt trasigt, gick om möjligt sönder i tusen bitar till.

    Jag fick en snabb tid redan dagen efter hos en barnmorska och blev även jag testad positiv för klamydia. HIV-testet visade negativt, tack gode Gud. Jag berättade aldrig för någon hur det egentligen gått till, och gjorde ingen anmälan som man egentligen ska. Jag var alldeles för deprimerad.

    Man vet inte hur länge jag gick med klamydia, men antagligen upp emot ett år. Jag behandlades direkt med antibiotika och med löfte om att det skulle bli bra men redan efter några månader kände jag att något var fel. Jag gick på flera gynkontroller utan att man egentligen tog mig på allvar, utan lugnade mig med att det var hjärnspöken -jag var ju trots allt så deprimerad och behandlades med starka mediciner för detta.

    Ett år senare opererades jag akut, för cystor/sammanväxningar i magen som antagligen beror på att jag gått med klamydia för länge. En av cystorna satt på höger äggstock, vilken idag inte fungerar 100 % vilket gör att jag har det svårare att få barn än andra. I övrigt har jag haft turen med mig och är helt återställd.

    Anledningen att jag skriver det här till dig för att du når ut till många. Dels till mammor som kan påminna sina barn om att använda kondom, oavsett vilket kön de tilhör: även i förhållanden, men också alla fjortistjejer som är ute efter din Isak och spanar in din blogg.

    Tusen tack för fina texter och alla leenden jag får av att läsa. Stor Kram

  19. Jessie
    Skrivet 29 januari 2012 16:10 klockan 04:10 | Permalink

    COME ON! DET FINNS KVINNOR SOM ÄR OTROGNA O LÖSA AV SIG, SJÄLVKLART..MEN………JAG VET TYVÄRR ATT MÄNNEN VINNER!! BASTA. HERREGUD, SÄGER JAG BARA. DET FINNS INTE EN MAN DÄRUTE, INTE EN MAN, MARK MY WORDS, SOM ALDRIG VARIT OTROGEN….WAKE UP AND SMELL THE COFEE!

  20. Skrivet 29 januari 2012 21:52 klockan 09:52 | Permalink

    HÃ¥ller med till 100%, männen har en drift eller lÃ¥t oss kalla det störning hehe som gör att de har lättare att lätta pÃ¥ trycket men andra förutom den de lever med. SÃ¥klart är INTE alla sÃ¥ det finns smÃ¥ pärlor i de snuskiga musslorna (en sÃ¥n har jag hittat) ;-) Vi har haft den diskussionen här hemma massor av ggr och han hävdar motsatsen sÃ¥klart …sÃ¥ YES männen är de mest otrogna pga av att de tänker med k***n när det fÃ¥tt nÃ¥tt i sig…kramis*

  21. Louice
    Skrivet 30 januari 2012 11:28 klockan 11:28 | Permalink

    Jag tror det är 50/50 Är man nöjd i sitt förhÃ¥llande sÃ¥ ska inte otrohet hända, kan tänka mej att bekräftelse har med saken att göra när de gäller otrohet! Att man är berusad är verkligen inte en ursäkt…
    Men finns måånga tjejer som är svinen i förhållandet, så jag håller med er båda! :-)
    I mitt förhållande jag har nu finns det inte en chans i världen att jag skulle ara otrogen iaf!

  22. Veronica
    Skrivet 30 januari 2012 19:39 klockan 07:39 | Permalink

    Jag håller med dig Magdalena, jag tror att det är flest killar som är otrogna, tror dom har lite större sexdrift och lite bara för att dom kan så är dom otrogna. Mitt ex sen tre år tillbaka hade en flickvän i 6 månader bakom min rygg, jag kom på honom genom att han hade gett mig sin flickväns gamla dator. Snällt va?! Vet att dom är tillsammans fortfarande idag och han har hjärntvättat henne med sina lögner, men jag tycker synd om henne för hon tror att han älskar henne, men det här är en kille som lider av en psykisk störning och jag tackar gud att jag blivit av med honom. Kanske har nån annan tjej råkat ut för Claes Linder i Stockholm som jobbar på ett säkerhetsföretag.. Jag tror ju inte att jag är den enda som han har bedragit om jag säger så.. Vad skönt det var att ha detta sagt!
    Tack för en toppenbra blogg :)

  23. agneta blomberg
    Skrivet 31 januari 2012 2:37 klockan 02:37 | Permalink

    Hej!
    Jag tror att det är 50/50 samma kålsupare. En tjejkompis hade tre killar samtidigt. Hon var själv svartsjuk av sig. Genom sig själv känner man andra. Tycker att man ska tänka två ggr innan man är med en upptagen man /kvinna. Skulle inte vara så kul om det hände en själv. Man ska ju vara mot andra som man vill att andra ska vara mot en själv.
    Agneta Blomberg

  24. Ida
    Skrivet 31 januari 2012 12:53 klockan 12:53 | Permalink

    Jag har aldrig varit otrogen men blev bedragen av mitt ex. Han och jag hade knackligt och jag mÃ¥dde inte bra i mig själv och var ganska svartsjuk. Han ville göra slut en gÃ¥ng men vi bestämde att vi skulle försöka igen. Men när det blev lite knackligt igen sÃ¥ valde han att vara otrogen för att försöka fÃ¥ mig att göra slut. Han berättade att han ”hÃ¥nglat” och sovit över hos en tjej han spelade teater med men inte gjort nÃ¥got mer. (jag frÃ¥gade till och med om de tagit pÃ¥ varandra och hans sa nej). Sedan ca 7 mÃ¥n efter detta sÃ¥ gjorde han slut och berättade dÃ¥ att han legat med den här tjejen, men ljugit om det rakt framför näsan pÃ¥ mig.
    Jag glömmer det aldrig hur det kändes att inte nog med ha blivit bedragen och blivit gådd bakom ryggen utan även ha blivit ljugen för, och inte några dagar utan 7!!!! månader!!!. Vi är inte tillsammans längre och han skaffade en ny 1 månad efter att vi hade gjort slut helt.

  25. Johanna
    Skrivet 31 januari 2012 16:00 klockan 04:00 | Permalink

    Jag var otrogen mot mitt ex. Vi hade haft det dåligt länge när han flyttade till en annan stad för att plugga. Envis som man är gick jag inte med på att förhållandet var dött sedan länge utan ville prova en sista gång. Och att prova långt borta utan påverkan från familj och vänner verkade som en bra idé. Jag flyttade upp ett par månader efter honom och det blev faktiskt bättre ett tag. Inte bra, men bättre.
    I hans klass gick en underbar kille. Vi blev vänner direkt. Han var rolig och förstående och verkade verkligen se Mig. Det dröjde faktiskt ganska länge innan jag insåg att jag fallit pladask för honom. Men var befann jag mig? 50 mil hemifrån på ett ställe där jag kände alla genom mitt ex och en månads uppsägningstid på jobbet. Jag berättade såklart för killen att jag tyckte om honom. Jag kunde inte vara tyst. Han kände samma sak. Jag klarade det i 6 dagar. Även om vi inte tog steget ut så fanns känslorna där och det blev ohållbart att bo kvar hos mitt ex så jag gjorde slut men berättade inget om killen. När mitt ex tillslut fick reda på allt så sa han såklart att han (också) varit otrogen. Men det var nog mer hans ego än hans hjärta som blev sårat. Han hade en ny tjej inom en månad.
    Och vad hände med killen? Sju år senare är vi fortfarande tillsammans. Vi gifte oss för ett par år sedan och han var verkligen värd allt strul.

  26. My
    Skrivet 31 januari 2012 23:18 klockan 11:18 | Permalink

    Usch, vilka hjärtslitande berättelser. Blev också bedragen i min förra relation. Det har verkligen skadat mig själsligen på djupet. Logiskt kan jag se att det är han som bedragit och ensam borde bära konsekvensen känslomässigt. Ändå hänger en läskig känsla av smutsighet och skam kvar hos mig själv. Varför då? Jag tror som nån annan skrev att det mer hänger på personlighet än kön när det handlar om vem som är otrogen. Det är kärlekslöst och egoistiskt att bedra. Usch, mår dåligt bara av att tänka på det. Och av att läsa alla erfarenheter här..

  27. Fredrik
    Skrivet 09 februari 2012 19:59 klockan 07:59 | Permalink

    Hej Magdaalena och alla ni andra.
    Ja jävlar, det här om otrohet är inte lätt att läsa om dÃ¥ jag för inte sÃ¥ länge sedan själv blev utsatt. Är som kille inte helt villig pÃ¥ att skriva under dina teorier Magdalena ;) … men hÃ¥ller med om mycket av dina tankar. Mitt livs stora ”kärlek” (kommer träffa nÃ¥gon galet mycket bättre) dumpade mig pÃ¥ midsommarafton efter att vi suttit och planerat sommarsemestern dagen innan över ett par glas vin. – De rätta känslorna fanns inte längre och sex och passion hade mattats efter vÃ¥ra 7 Ã¥r. Hon behövde vara själv och ta reda pÃ¥ vad hon ville och vem hon var. Hamnade i akut chock…. sökte psykolog och tog pÃ¥ mig ALLT ansvar dÃ¥ jag självklart mÃ¥ste varit helt otillräcklig. Jobbade sjukt hÃ¥rt med mig själv och blottade mina känslor för alla nära och kära samt jobbet.

    FrÃ¥gade direkt om den brutala sanningen. – Har du träffat nÃ¥gon annan. Självklart inte, det skulle jag aldrig göra förstÃ¥r du väl.

    Well… efter att ha skött allt det praktiska till stor del själv och till slut lyckats snoka fram otroheten pÃ¥ ett sätt som jag skäms över. Men när man träffar en männinska som man inte känner igen och som liksom strutsen stoppat huvudet i sanden och flytt problemen, blir man galen och hÃ¥ller pÃ¥ att gÃ¥ under!

    En jobbarkollega… försöket att slingra sig och ljuga in i det längsta gick till slut inte och dÃ¥ brast det. Det är den absolut värsta biten i sveket. Den totala falskheten frÃ¥n en männinska man gjort allt för, även om jag absolut har självinsikten om att det inte var speciellt bra och vet om de bitar som jag borde ha gjort bättre…. svÃ¥rt bara att ändra sig dÃ¥ man inte kommunicerar och lever med en extremt konflikrädd kvinna.

    NÃ¥väl… jag kommer kravla mig upp ur avgrundentrots att mitt egenvärde är knäckt och att jag blivit fullständigt förnedrad.

    Att bedra är en sanslös svaghet….

Skriv en kommentar

Din epostadress delas eller publiceras aldrig
Obligatoriska fält är markerade med *

*
*
  • TÄVLING

    FLEUR
  • annons
  • TWC