Låt bilden tala sitt tydliga språk

04 januari 2010 19:18

  • Facebook
  • Twitter
  • MySpace
  • email
  • Print
  • RSS
Detta inlägg är publicerat i Allmänt, Barnfria rackartyg, Lite av allt. Bokmärk permalink. Skriv en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL.

12 kommentarer

  1. Anneli N
    Skrivet 04 januari 2010 19:27 klockan 07:27 | Permalink

    :=):=):=)
    Smaklig måltid!

  2. Jenny
    Skrivet 04 januari 2010 19:34 klockan 07:34 | Permalink

    Dinner for 1 is still dinner! :-)

  3. Pernilla
    Skrivet 04 januari 2010 19:40 klockan 07:40 | Permalink

    Nå ja, du äter ju trots allt på en tallrik, än så är du inte helt förlorad.
    Visade klippet på Tjocko för min son. Som inte tyckte att det va kul.
    Med tårar i ögonen sa han- det där kyker jag inte va kul, det är ju på riktigt. han kunde ju ha skadat sig. Spräckt huvudet och börjat blöda. Sen la han till -jag kyker att du ska sluta skratta nu! – det är ju synd om honom.

    Härligt att sonen har empati åtminstånde.

    Kärlek till er alla

  4. Janni
    Skrivet 04 januari 2010 19:49 klockan 07:49 | Permalink

    Hej, har precis läst ut din bok. Mkt bra, man fick verkligen sig en tankeställare. Jag undrar om du fortfarande har kontakt med t.ex. Anita som du bodde hos i radhuset, eller Markus som hjälpte dig? är nyfiken! :) tacksam för svar!

  5. Louise Pettersson
    Skrivet 04 januari 2010 19:54 klockan 07:54 | Permalink

    Åh, precis så ser de ut hemma hos mig oxå om veckorna. Sambon jobbar i Norge på veckorna och även vissa helger, ibland är han borta i hela 5 veckor utomlands, resemontör för ett norskt företag. Så jag vet precis hur det känns.

    Och det är faktiskt inte så värst lätt att ställa om sig så, som man kan tro. Att ena stunden ha fullt hus och ha dom man älskar runt sig för att sitta i ett tomt, kallt ekande hem, med bara Tvn som sällskap.

    Vakna själv, somna själ, frukost,middag,kvällsmat själv. Vad ska man hitta på om dagarna? Allt är upp och ner de första dagarna och man saknar, gud vad man saknar.

    Han har dessutom tvillingar och en dotter, så vissa helger och veckor som han är hemma har vi fullt hus här. Och sedan vissa är de bara vi och vissa som nu, är det bara jag.

    På mitt soffbord står ett glas med saft, en halväten hemmagjord hamburgare och Tvn står på ljuslös i bakgrunden. Faktiskt, utan att vara elak, så känns det bra att de finns ngn därute som har det som jag, fast annorlunda, du fattar.

    Tröstekram till dig my nätkorv!

  6. Mia
    Skrivet 04 januari 2010 20:05 klockan 08:05 | Permalink

    Hej igen!
    Jag försökte precis ringa och boka plats till bloggträffen men bokningen hade stängt för dagen så jag får hoppas att det finns platser kvar när de ringer upp imorgon. Hoppas, hoppas, hoppas att jag kan komma. Jag skulle så gärna vilja berätta mer om min kuratorssajt för dig eftersom jag ofta blir kontaktad av människor som, precis som du, levt i våldsamma och/eller destruktiva relationer.
    Dessutom skulle det vara underbart att få komma iväg och bara fnissa och ungås och njuta under två dagar. Inte så ofta jag unnar mig det minsann:-)

    Vem vet, en dag framöver kanske du kommer längta tillbaka till dina lugna dagar med bara dig själv och tystnaden. Fast det känns tragiskt när man är mitt i det, jag vet.
    Kram

  7. Linnéa
    Skrivet 04 januari 2010 20:33 klockan 08:33 | Permalink

    Det där såg ruggit gott ut måste jag säga! Kraam

  8. Maria - I hjärtat av Landskrona
    Skrivet 04 januari 2010 20:53 klockan 08:53 | Permalink

    vill också ha kyckling nu ! :D

  9. Emse
    Skrivet 04 januari 2010 20:55 klockan 08:55 | Permalink

    Kram till dig* Vet att du saknar dina killar nu. Här hemma e jag oxå helt själv nu. Ingen kille, nada. Middag själv kan va riktigt tråkigt när det är ofrivilligt.
    Passa ist på o ta hand om dig själv o försök vila o bara slappa nu när du kan.

  10. Sandra
    Skrivet 04 januari 2010 21:25 klockan 09:25 | Permalink

    Det där ser ju jättegott och hälsosamt ut!

    Jag känner mig riktigt tragisk i jämförelse…
    Tiden var knapp och jag var totalt omotiverad till att laga mat, barnen fick varsin fryslåda – Karins lasagne, medans jag och mannen delade på en burk Gulaschsoppa.. Verkligen fin middag!

    Kram på dej!

  11. ❤lena❤
    Skrivet 04 januari 2010 22:48 klockan 10:48 | Permalink

    Tufflan då , snart sjuder hela huset av liv igen…förstår att det känns pisstrist just nu men hey du har ju riktig mat på bordet jag värmer nått äckel i micron blääää.. du har ju klass på käket haha rena gourmet middagen..kramelikramiz ❤

  12. Havrefras
    Skrivet 05 januari 2010 11:36 klockan 11:36 | Permalink

    Som motsats till min vanliga barnlösa vardag (dvs micromat till middag alt rostade mackor, typ) svängde jag förbi ICA på vägen hem från jobbet. Kastade mig in hemma, rev upp allt, knådade, hackade, grät (löken), svor (glömde ju sätta på ugnen).
    Resultat? En tacopaj.

    Jag åt tills jag nästintill spydde (hade inte ätit på heeela dagen). La mig på soffan likt en övergödd minigris och somnade (klockan var väl runt kvart över åtta).
    När jag vaknade av magknip tänkte jag på din kyckling – varför tog jag inte en kyckling istället? :) Hade varit klart direkt, hade inte kunnat pressa i mig så mkt mat på en gång…. :)

    Love H

Skriv en kommentar

Din epostadress delas eller publiceras aldrig
Obligatoriska fält är markerade med *

*
*
  • annons