Kommentarer till Boken

Av: Vinn Magdalenas bok

Vinn Magdalenas bok — Fri, 17 Dec 2010 08:37:20 +0000

[...] Video Boken [...]

Av: Amanda

Amanda — Fri, 02 Apr 2010 10:59:20 +0000

Hej Magdalena jag tycker det är synd om dig och dina små barn hoppas att alla mår bra och jag tycker så synd om dig först så blir du dödshotad och sen får du hjärnblödning jag gillar din bok och hoppas du skriver mer böcker;)

Av: Mia

Mia — Thu, 01 Apr 2010 18:39:03 +0000

Är i mitten av din bok just nu och har grinat mest hela tiden. Jag tycker att det är oroligt starkt av dig att dela med sig av din historia…vilket man inte ens önskar sin värsta fiende…och samtidigt som jag inte vill att boken skall ta slut så är jag grymt nyfiken på hur de hela slutar….om det ens har slutat (!?!?)och så är jag nyfiken på hur du kan leva så offentligt som du gör nu. Men jag får snällt vänta till slutet och skall passa på att sträckläsa det sista imorgon när jag är barnfri hemma!!!
Ha det bra och lev gott. All cred till dig som gått stark ut ur ett rent helvete!!!!
Kram Mia

Av: SaraW

SaraW — Fri, 26 Mar 2010 08:34:28 +0000

Hej Magdalena!
Har precis läst ut din bok! Och de slog mig att jag skulle google ditt namn å se om jag hittar något intressant å mycke riktigt din blogg
En helt otrolig och fängslande bok! Helt klart värt att läsa denna! Man kan inte tro att du har varit med om något sådant fruktansvärt å se hur bra du har det i ditt liv just, en fantastik familj, barnen å allt! Jag beundrar dig, att du vågade ta steget att flytta tillbaka, se din mardröm i ögonen!
Gud är God!
Kram

Av: helen

helen — Sat, 13 Mar 2010 11:58:51 +0000

Hej Magdalena…

Just lyssnat färdigt på din bok måste bara få säga att få höra om hur du har haft det fick mig vara ännu mer tacksam över det liv jag har ibland kan man glöma sånt …. En sån hems historia men ändå ett bra slut otroligtt starka av dig at förlåta och gå vidare…
Mitt liv har inte alltid varit så lät heller men alla har olika laster och det är dom som gör en stark ,måste säga att du är en otroligt stark kvinna som tog tillbaka livet på ett sånt sätt som du gjorde… Var en av dom bästa och fänglande tal bok jag lyssnat på hade lurarna i öronen varje ledig minut..
Carpe diem
Ha det bäst

Av: Jennifer

Jennifer — Tue, 09 Mar 2010 18:28:25 +0000

Fick din bok av en kompis som hade tänkt slänga den. Så igår la jag mig ner med boken och började läsa. Redan det första ordet gjorde mig helt inne i den och kunde inte lägga ifrån mig den,trots att klockan visade att det var dags att sova. Sträckläste den i sju timmar, utan pauser. Jag verkligen storbölade, likt ett barn utan hejd
Jag kan för allt i världen inte förstå hur mycket skit du verkligen fick utstå och hur du orkade. Du är sjukt stark som satte dig ner och plitade ner dina ord och tankar till en utav dom bästa böckerna jag någonsin läst!
Heja, Magdalena!

Av: Emelie

Emelie — Sun, 28 Feb 2010 20:54:44 +0000

Jag är inte en person som läser böcker, utan alltid vare den som klagat på skolan när vi fått läsa nån bok. Men igår tog jag mig i kragen och gick och köpte din bok.
Den va så bra att jag nu 27 timmar senare har läst ut den!
En sån gripande bok, å jag tänker på hur många det är som dig. Min vän har vare i samma sits,som vi nu äntligen har fått på bättre vägar, men allt hon har vare med om har satt sitt spår. Hon ligger mkt på psyket för hon orkar inte kliva upp vissa dagar,men hon är stark. Precis som dig! Du verkar vara en underbar person. Din bok är den bästa jag läst å jag kommer läsa den igen. Alla tårar jag släppt för dig å din son. Jag har själv en dotter å jag får kalla kårar jag tänker : tänk,de där kan hända mig oxå, vem som helst. Många styrke kramar & är glad att du idag kom ifrån han, han som förstörde dig totalt. Men att du nu idag är en stöttepelare för många! Du är en stark person och önskar dig all lycka med dina barn!
Kram!!!!!

Av: Anne

Anne — Fri, 12 Feb 2010 13:28:08 +0000

Hej,

Vill också säga att jag läst din bok vilket har hjälpt mig enormt!!
Jag känner verkligen igen mig i så mycket av det du skriver. Blev i november misshandlad av min man och fick med mina 2 barn bo på skyddat boende. Nu i januari skaffade jag mig en egen lgh.
Men jag har en lång väg kvar att gå! Men det är en annan historia!
Det jag ville säga är att jag tycker det är enormt starkt att skriva om en sådan här sak och att du faktiskt (tror jag) hjälper många – iallafall mig…
I mitt fall gällde det också en finsk man. Jag hoppas ändå att en dag bli så pass bra vänner med honom som du verkar vara med din fd man. Det gjorde mig hoppfull om framtiden och otroligt rörd att han till slut kom till insikt!

All lycka till dig och de dina!

Kram

Anne

Av: yvonne svärd

yvonne svärd — Fri, 12 Feb 2010 12:56:35 +0000

Hej Maggan!

Läste din bok och vilket h-vete du måste ha gått igenom, men du har ju en kärleksfull familj som stöttade dig. Tyvärr är det många som är i samma situation som du var men, står kanske helt ensamma och utan stöd från nära o kära.
Du har ju återvänt o fått ett bra liv och det gläder många, men jag tänker på dom som inte har samma chans i livet.

Kram på dig!
Yvonne

Av: Lina

Lina — Thu, 11 Feb 2010 15:06:25 +0000

Hej!
Har precis läst ut din bok,och herregud man är ju helt tagen. Ville bara säga att du är nog fan en av de starkaste människor jag vet!
Ska ärligt säga att jag helt köpte medias bild av dig,men nu…lite så att man skäms för att man är så lättpåverkad!

All lycka!
Lina

Av: Vicky

Vicky — Tue, 09 Feb 2010 17:32:49 +0000

Hej!
Var på en tjejträff i fredags och fick jag din bok i handen.
- Läs den här, den är bra!
Bra…det är bara förnamnet…!
Började i söndags och har läst varje ledig stund.
Bor själv i Kungsängen och bodde på Hjortronvägen vid samma period som du och Jorma.
Kan för mitt liv inte fatta att man kan bo nästan granne och inte veta om vad som försigår i lägenheten bredvid….!
Det är ju helt sjukt!
Jag måste medge att jag nog har gått på medias bild av systrarna Graaf, men efter att ha läst din bok så kan jag bara säga…
RESPEKT!
Önskar dig och de dina all lycka i framtiden.
Kram
Vicky

Av: Mikael

Mikael — Mon, 08 Feb 2010 19:34:21 +0000

Svårt att läsa. Tufft. Jag hoppas jag dör av ålder.

Av: Linn

Linn — Sat, 30 Jan 2010 20:37:09 +0000

Hejsan fina Magdalena!
Har också läst din bok. Läste ut den på 2 dagar. Lånade sen ut den till min mamma som läste den på 1 dag.
Vi tyckte båda att den var så otroligt gripande så de gick inte att sluta läsa.
Måste säga att jag beundrar dej och din familj mest för att slutet blev som de ändå blev. Tänk att förlåtelse har en sådan kraft. Kunde inte låta bli att gråta på slutet för jag blev så otroligt rörd.
Du är en förebild för många.
Jag ska lämna över boken till min syster som just nu går igenom en jobbig skilsmässa med 4 barn inblandade. Hon har även fått utstå både fysiskt o psykiskt våld även om de inte har varit av den grad du fick utstå. Hon kämpar och slåss med myndigheter som inte verkar vilja se hur allvarligt allt är.
Vill också tacka för en jättefin blogg. Läser din och din systers blogg så gott som varje dag.
Måste också passa på att säga att jag beundrar din mammas otroliga arbete. Mina förädrar levde under många år som missionärer men sen jag föddes som nr 4 i syskonskaran och som sladdbarn dessutom så har dom inte varit ute och missionerat något mer, inte utomlands iaf.
Kram på dej. Önskar dej allt gott nu och i framtiden.

Av: Milla

Milla — Wed, 27 Jan 2010 12:09:46 +0000

Hej Maggan!
Har läst din hemsida en längre tid men har aldrig skrivt till dig. Jag tycker du verkar vara en underbar människa/kvinna/vän, precis en sådan vän som jag önskade att jag hade. När jag var 16 år träfffade jag en man som var äldre än mig och det förhållandet ledde till 7 fruktansvärda år. Jag var jätteblyg och tillbakadragen och han var min motpol och väldigt manipulativ. Det hela slutade väldigt …jag vet inte hur jag ska beskriva det men det blev rättegång och han dömdes för att hota att slå ihjäl mig. Idag är jag 35 år och lever med en man sen tio år tillbaka och vi har två underbara barn. Min man är helt underbar och förstående. Sedan några år tillbaka är jag sjukpensionär för att ha varit med om en bilolycka. Har ständigt värk och nu på senare tid så har jag fått andra problem med domningar mm. Så just nu går min tid endast til att få vardagen att fungera. Jag känner som dig att man kan fira en födelsedag till är fruktansvärt tacksamma för att jag ändå finns här livet hos min familj. men datumet för olyckan kommer jag aldrig glömma och ALLA säger att jag hade änglavakt, och det tro jag verkligen att jag hade, borde inte sitta här med tanken på olyckan. Mycket har hänt i mitt liv och mycket har nu kommit i kapp mig, så det jag behöver är att prata. Visst har jag vänner och familj att prata med, men saknar att prata med ngn som kan föratå hur ens liv kan förändras så drastiskt på en liten sekund. Hur som helst så älskar jag att läsa din blogg och skulle så gärna vlija läsa din bok men tar mig aldrig för mig att gå och köpa den (men det ska jag göra nu). Fortsätt som förut och många kramar till dig Maggan.

Hälsningar från norr

Av: Erica

Erica — Mon, 25 Jan 2010 19:35:24 +0000

Hej Magdalena!

Jag har läst din bok och tyvärr känner jag igen mig själv allt för väl. Jag beundrar din styrka!
Min fd sambo är dömd till sex månaders fängelse för grov kvinnofrids kränkning emot mig. Jag var tvungen att flytta till en annan stad för att komma ifrån hans hot, trakasserier och förföljelse. Jag har nu skyddade personuppgifter och han har besöksförbud mot mig. Det var en tröst när jag läste din bok, du gav mig styrka att bryta upp från honom. Men tyvärr möts jag av nästa samma behandling från Sociala myndigheten som du gjorde. Jag var tvungen att fly, lämna mitt jobb och mina vänner, göra abort, gå till tingsrätten och nu står jag med ekonomiska eftergifter också pga vad som hände men socialen vägrar hjälpa mig. Skadeståndet jag skulle få lyser med sin frånvaro och socialen tycker att jag befinner ju mig inte i en nödsituation då jag ju faktiskt har en övernattningsbostad att bo i.
Allt känns nu hopplöst och jag ser ingen utväg ur min situation. Inte nog med att man måste försöka komma över demonerna från förr, nu måste jag fortsätta tampas med myndigheterna. få betalningsanmärkningar mm. Det tar ju aldrig slut, jag vill bara ha lugn och ro. Jag frågar mig själv varför? Varför slå ännu mer på människor som redan ligger ned?
Hur går man vidare?

kram Erica

Av: Annika

Annika — Sat, 23 Jan 2010 09:32:37 +0000

Hej Magdalena!
Läste din bok i helgen, jag läser aldrig böcker men bestämde mig för göra ett försak när jag flög till Barcelona. Läste ut den på 2dar, sådant jag bara hör andra göra (vanligtvis tar det år för mig få lugn att läsa ut en bok)
Vill bara säga att det var en otroligt gripande bok och att du är stark som skrivit den. Tror många kvinnor tackar dig för det.

Önskar dig en trevlig helg.

Av: Rebecca Dahlqvist

Rebecca Dahlqvist — Thu, 21 Jan 2010 21:29:36 +0000

Hej!

Nu har jag precis läst klart sista sidan i din bok och jag måste säga att det var länge sedan jag läste någonting som berörde mig så starkt. Jag beundrar verkligen dig och din styrka!

Jag köpte boken i förrgår för att jag kände att jag ville lära känna dig lite mer nu när vi faktiskt ska träffas på riktigt.

Tack för en enormt gripande bok som väckte mycket känslor och tankar. Du är en fantastisk människa!

Vi ses på lördag =)

Många kramar, Rebecca.

Av: Ellie

Ellie — Mon, 18 Jan 2010 13:01:24 +0000

Hej,

Jag arbetar som gymnasielärare och vi driver ett läsprojekt i varje årskurs.

Varje år när det är dags att starta så är det minst 5-6 tjejer i varje klass som vill läsa din bok och det är fullkomligt slagsmål om de exemplar vi har här på skolan samt kö för att få läsa den.

Boken apellerar till styrka, mod och att våga ta steget vilket gör att den anses så läsvärd (det tycker givetvis även jag, annars så hade jag inte köpt in den ) men också hur samhället faktiskt ser ut med en sådan problematik.

Så jag vill egentligen bara tacka för en bra bok och du ska veta att boken upprör och berör!

Kram på dig!

Av: jessica

jessica — Thu, 14 Jan 2010 19:31:08 +0000

hej!
gillade också din bok otroligt mycket!…väldigt gripande, hemskt och kunde inte lägga den ifrån mig. Va bara en sak som ja inte kunde sluta att tänka på efter att jag läst klart den…

den handlar ju till större delen av din flykt och hur du gömde dig osv. Då känns det lite konstigt att det slutar med att du helt plötlsigt ”nu ska jag träffa Jorma”.

hm…hur kommer man på det, från att vara så fruktansvärt rädd som du varit?

Av: Denise

Denise — Thu, 14 Jan 2010 17:51:43 +0000

Svinbra bok! Har ni inte redan läst den så rekomenderar jag den starkt. Är en sjukt gripande bok och jag blev själv sugen på att direkt anmäla mig för att ha kvinnor och barn på flykt boende hos mig.
Köp boken och läs den!