Avslöja DINA dåliga sidor! Snälla..

31 oktober, 2011
150 Kommentarer

Vi passerade Ystadskylten strax efter 3 igårnatt, bar in killarna och sov till 11 imorses.
Jag börjar känna mig sjuk på riktigt, och killarna är skitjobbiga! Härjar, bråkar, säger emot, ifrågasätter och tjafsar om ALLT.
Förpubbe och trots!
Jag vill bara grina, och är så förbannat trött på att skrika, hota och säga ifrån.
Neeeeeej, man ska vara pedagogisk, taaaala lugnt och INTE hotas!
”JAG hotas inte bara” jag verkställer mina hot oxå.. Men när det inte finns något mer att hota eller verkställa, förutom att kapa kroppsdelar, tortyr eller sälja på blocket, vad gör man då?

Jag kan bli lite provocerad av människor som ”aldrig tappar det” är överpedagogiska och kloka.
Eller rättare sagt AVUNDSJUK på dem.
De får mig att må dåligt!
Jag tappar det ofta, blir skitsur, skriker rakt ut och gormar, för att sen får ett mega dåligt samvete.

Filip däremot, han är lugn och sansad, och tappar det aldrig. Han tycker att jag skriker för mycket.
Jag är verkligen en känslomänniska! Alla mina sinnen sitter på utsidan, inget går att dölja.
Hmmmm jag måste verkligen byta taktik, eller komma på ett knep.

Nathalie har följ med oss till Skåne (ifall vi måste åka till BB) hon har tagit killarna till badhuset i ett par timmar.

Jag har tagit Alvedon, c-vitamin och lagt mig på sängen för att ”rodda upp Isak”

Isak skulle ha åkt till sin pappa tidigt imorse, men försov sig och missade planet, så jag måste försöka ordna nattåg och nya biljetter.. Snordyrt! Med tanke på höstlovet..

Min favoritbloggare Pascal har kommit tillbaka förresten! Jag njuter av hans smått elaka, smarta och roliga texter.
Så ingen vart gladare än jag då han börjat blogga igen. Klicka HÄR!
Missa honom inte!

Kan vi inte SNÄLLA göra en annolunda grej i kommentarerna idag.
”Jag skulle verkligen må lite bättre” av att inte ensam vara en rutten och känslomässig katastrof, bland alla perfekta cupcakebakande, snygga, lifestylemänniskor med perfekta ungar, recept, hem, garderober och fina, fina liv.

Snälla!!! AVSLÖJA dina dåliga sidor anonymt!
Få mig att känna mig mindre ensam.
Skriker du? Är du svartsjuk, elak, kastar du saker…
Hetsäter du godis, skvallrar, hatar du att städa.
Ljuger om att du laga hälsosam mat, då du lagar snabbmat?
”spyr och avskyr du den andre föräldern, som pajar rutiner och slarvar bort allt under sina pappa’veckor”?
Nyper du dina ungar i armen på ICA (då de missköter sig) när ingen ser?
Är du mer infantil och hormonig än din tonåring?


Kommentarer

  1. Lena,

    Japp!! PRECIS sån är jag! PLUS att jag bölar som ett barn av ilska, förtvivlan och ånger! Shit va galet!! ;o)
    Vill du bli av med ungarna så har jag en ovanvåning full med dataspel och xboxar och grejer… + en 12-åring och en 15-åring… pojkar båda två… sura och vrånga och luktar illa och alldeles alldeles underbara :o)…. Släng in ungarna till mina här i Lomma… jag lovar de ska få spela dataspel tills de bleknar ;o)…
    Stor stor kram från Lomma

  2. Linda,

    När jag blir arg,blir jag skogstosig!Kastar gärna saker.Ibland kan jag t.o.m säga att jag ska sälja gubben och barnen på Tradera.Japp,sån är jag :-)
    Kramisar från en argbigga i Bromölla

  3. carro,

    Jag är nog värst av alla här (de känns verkligen så)
    vad skönt att få klaga llite, för de får man ju aldrig göra annars,

    Jag skriker, jag svär, jag får utbrott, jag gråter. Jag är hemsk mot min kille, tycker så synd om honom. Jag tjatar på honom jämt. Jag är en tjatig bitchkärring. Jag är precis en sån som jag INTE vill va… varför är ja det????
    JOOO för att jag är FET O FUL! Har två barn,19 månader o 2 månader gamla. Jag läcker mjölk, luktar svett o har fett hår. Jag är allt en kille inte vill ha. USCH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

  4. my heavenly life,

    Mitt humör sitter med på utsidan precis som du beskriver på dej. Jag blir arg och tjatig, skriker och surar skäller och så medan jag grinar. När jag blir arg så blir jag ledsen och tårarna rinner.
    Så du är absolut inte ensam! Långt ifrån skulle jag tro =)

  5. Sanni,

    Jag tog bort godiset sonen från sonen som han fått när han knackat ”bus eller godis”, med anledning att det räckte med snaskandet…. sen vaknade jag mitt i natten och var så sötsugen att jag tryckte i mig precis allt under natten..
    Gissa om han var besviken i söndags morse.. och jag kan erkänna att jag skämdes lite… :)

  6. Mia,

    AHHH sånna perfekta föräldrar finns bara i fantasin ju…alltså INTE på riktigt!!!För vem tusan tappar inte tålamodet på kids som bara gör tvärtom och snutar tillbaka och inte är det minsta sammarbetsvilliga?? Är själv ”pedagog” till yrket, men ta mig tusan så ska man inte va så med sina barn hela tiden…man har ju helt andra känslor för sina egna barn och det är ju dom som man som förälder har det yttersta ansvaret för!Jag skriker också på mina barn emellanåt(bara för att släppa på min egen frustration OCH för att jag då tycker mig se att barnen stannar upp och lyssna ett par… sekunder… ;) )Jag brukar också hota med att jag köper mig en 1:a och flyttar dit för att varannan vecka byta med min man :)…så att jag får lugn och ro NÅGONGÅNG…jaja inte för att det biter på barnen eftersom de säger att de ska cykla och hälsa på mig hela tiden då :)Man är bara MÄNSKLIG om man visar ALLA sina känslor inför-jämtemot barnen,dom ska ju inte tro att bara för att man är hemma ska man få bete sig hursomhelst!!! Lycka till med nya bebben och ha det underbart här nere i Skåneland (bor i Trelleborg). Jag ÄLSKAR din härligt ÄRLIGA blogg!
    Puss och Kram

  7. paula,

    det finns väl ingen som är felfri? de överpedgogiska har nog sina brister de med =)

    mina brister?
    jag fiser i smyg =)
    arg på mina barn? ja för faan,dte kan jag bli?
    nypt de? japp det har jag gjort …
    skickat in de på rummet? jepp ,checked
    dragit in en efterlängtad bio tur med vänner? japp, ipoden var borta, ungen ruskade bara på axlarna som what eeeveeer,då fick mamman ett riskspel och avbokade ALLT..
    utegångsförbud? yes, är man kaxig i munnen, preeee teeen fasoner ,så blir det utegångsförbud..
    gud va elak jag låter känner jag nu =(
    men jag älskar mina barn precis som alla andra härinne

    myskvällar när ungarna lagt sig, då åker den goda osten,kexen fram i smyg =)

  8. Martina N,

    Har tyvärr inga barn (ännu) men kämpar för att få ett plus i detta nu. Dock har jag dåliga sidor ändå. Många enligt mig men tur att inte min karl tycker detsamma. =) Har bra med tålamod men när det inte finns mer att ta utav blir jag riktigt sur, blir stum o börjar städa riktigt ordentligt. Kanske inte så konstigt att min karl inte tycker detta är en dålig sida. När jag blir riktigt matt o trött på allt o alla känner jag mig som den där fågeln i Kalle Anka på julafton. Är överallt o ingenstans med musik i öronen o kör mitt race. Inget kan komma i vägen för mig. Har säkert fler dåliga sidor bara jag tänker efter men då hade jag nog fått skriva ett halvt uppslagsverk och det orkar jag inte. =)

    Hoppas jag inte är ensam o det e skönt att folk e så öppna o ärliga. =)

  9. Åsa Jönsson,

    Hej Maggan. DEt skulle vara konstigt om du inte reagerar och har känslor tycker jag OCH det är fullt normalt. Det har alla mammor och speciellt högravida. Ta en skön tupplur och njut av tystnaden, t lite varm choklad med vispgrädda och ett gott choklad och bara mys. lägg en hand på bebisen och njut för snart snart är det dags. Kram och lycka till.

  10. Anonym småbarnsmor,

    Jag kan heller inte dölja mina känslor, på gott och ont. Mest ont. Jag blir skogstokig (skriker, smäller med saker, ja något tjuvnyp har det blivit med) på min son för småsaker och när jag inte är arg klänger jag som en rabieshund och pussar och kramar honom. Han verkar ju inte må dåligt av det, men hur ska det bli när han blir så stor att min kärlek bara är jobbig?

    Vi kanske borde skaffa oss ett längre tålamod? :’D

    Kram och puss!

  11. Anonym,

    Haha jag har sådan lust att säga att jag älskar dig (?!). Alltid så ärlig och fin mot oss läsare, jag mår bra av att titta in hos dig och slippa läsa om ytliga och problemfria ting/människor.
    Hör och häpna, jag är 20 år med lite för mycket känslor i mig, jag är arg och skriker på min pojkvän för att sedan snora ner hela hans famn när jag gråter och skäms, förstår inte hur han står ut. Och allt detta av helt orimliga skäl som inte alls känns orimliga för stunden. Vet inte vad jag ska skylla på, att jag läser psykiatri eller att man som 20-åring FORTFARANDE har problem att hålla hormonerna på plats?
    Tack för härlig läsning och kraam på dig!

  12. R,

    Mina ungar är uppfostrade med hot och mutor. Gör du som jag ber dig ska du få……något positivt. Gör du INTE vad jag ber dig ska du få……något negativt.
    Vet nämligen att det inte hjälper att skrika åt ungen, man får bara ont i halsen.
    Mina kids var som änglar =)

  13. Jessica,

    Jag är pedagogisk… i mitt yrke som lärare. Men med två trotsiga barn här hemma tryter humöret ofta!! Tomma hot och andra knep, som inte fungerar men som känns rätt just då, används med jämna mellanrum. Jag funderar ofta på hur andra familjer har det och ifall den perfekta fasaden är äkta eller ej. Du vet de där familjerna som verkar ha änglalika barn som aldrig bråkar och som lyder föräldrarnas minsta vink, finns dom? Och isåfall, hur sjutton bär de sig åt!?

    Det känns fantastiskt roligt att ni är här nere i Ystad! Vila nu upp dig ordentligt :)

  14. Madelene,

    Du är inte ensam om att ha dagar med dåliga sidor!! Är absolut inte en perfekt morsa som bakar och lagar mat med ett leende på läpparna hela tiden…Nope… här blir det snabbmat och ett par utbrott per dag då man har en 16 årig tonåring med hormonerna sprutande ur öronen!! Man är psykolog, städerska o uppasserska så det är inte konstigt att brinner för mig ibland…Och då har jag inte räknat krisveckan varje månad!!

    Kram kram

  15. Jessie,

    Jag är så elak ibland! Jag brukar hota min lilla med att trollen ska komma och hämta henne om hon inte slutar bråka med mamsen. Och så kan det nog hända att jag sagt att man får sniglar i munnen när man säger fula ord. En hemsk hemsk mamma, japp det är jag…

  16. CL71,

    Extremt dåligt tålamod när jag har PMS(då blir jag ännu mer pedant) eller är hungrig(känslig och vill bara grina tills jag får mat i magen). Sur-mamma, MEN sen får jag dåligt samvete och pussar på barnen och säger hur mycket jag älskar de! :-)

  17. fia,

    Här har ni en as sur jävla kärring på 38 år.usch vad tråkig jag blivit,blää fy fan.som nu..är en tjuvrökare för alla utan min sambo..barnen börjar bli stora 9och 7 så jag kan inte gå ut på altan å dra ner en persien å säga mamma ska bara prata me grannen dom fattar vad jag ska göra..jag bara kokar när jag e röksugen.å skulle dom komma på mej å berätta för min mamma så skulle mitt liv ta slut här å nu. sen är jag oxå argsint för jag hatar min jävla fläskmage…å sen blir jag galen som nu i helgen när jag jobbat å ska ha ledig dag idag,jaa då för jag städa huset efter min helgfirande grisfamilj. jag e så tjatig å tråkig,,fy fan hur kunde jag bli sån här…. en vacker dag säger väl gubben å ungarna bye bye morsan

  18. camilla,

    Fy fan vad skönt att läsa ditt inlägg! Har haft en skitdag rent ut sagt. Har i flera dagar tjatat min 3 och 4åring att städa på deras rum, de kan ju städa på dagis och hos andra. Jag har hotat mängder med gånger att slänga deras leksaker och idag fick det vara nog, tömde hela deras rum på leksaker och la ner allt i källaren. Sen kom det dåliga samvetet… Tack för ditt inlägg, jag behövde det verkligen just idag. Kram

  19. Nikki,

    Jag är långt ifrån den perfekta föräldern men jag är ju bra mycket bättre än de föräldrar som är fulla inför sina barn 7 dagar i veckan och som inte ger dem den omvårdnad och kärlek de behöver! Jag berättar för dem att jag älskar dem, jag ber om ursäkt om jag blivit onödigt arg och sagt något dumt och förklarar att man ibland gör så utan att mena det! Jag slår aldrig på mina barn men jag kan bli totalt galen ibland och skrika och då kommer jag att tänka på min gamla kompis mamma som alltid skrek som en tok på henne och alla andra! Jösses jag har blivit en Evy sa jag till min sambo en dag och han förstod ju inte alls vad jag menade med det! En gång tog jag min sons spindelmannen figur och hotade att kasta ut den genom fönstert om han inte uppförde sig. Hot är inte bra alls och inget jag brukar göra i tid och otid! Hur som helst hade ungen uppfört sig så dåligt att jag tappat förståndet! Och vips så råkade jag tappa ut spindelmannen på vårt tak på huset och den fastnade i hängrännan! Sambon fick klättra upp och befria Spindelmannen och jag lärde mig att inte hota med att slänga ut sakerna! Ha! ha!

  20. carina,

    FIA du har två barn och en man… varför i helvete vågar du ej röka inför din mamma???Hur gammal är du???

  21. fia,

    carina: jag är 38

  22. Sofi,

    Jag gapar och smäller i dörrar och är allmänt pist off ganska ofta ( och jag är bara 20) jag kommer bli en bitter gammal tant jag. :-) sen kan jag ju va lika trevlig som otrevlig också men alla har ju sina dagar ;-)

  23. Eva,

    Jag skriker, förvränger rösten som en barnrumpa antingen mot ett groteskt häxaktig rytande eller som en barnrumpa (då jag härmar vad min då för stunden helt odugliga sambo har sagt) Vi kämpar med att få fullgången graviditet, har försökt i över två år nu och jag är trött på alla missfall och kroppens jojo med graviditetshormoner och inte graviditetshormoner, stor graviditetsmage och ingen graviditetsmage, kilona dansar jojo på vågen. Jag springer av mig det värsta så visst jag förlorar alla graviditetskilon efter varje graviditet men det tar på psyket som fan att få flera missfall under ett kalenderår! Ja det tycker väl sambon inte är så dåligt att jag är ute och motionerar men det är det andra skrikandet. Tyvärr så har vi haft det stressigt på jobbet båda två och på mitt jobb har flera kollegor separerat eller skrikit och gormat hemma hos dem efter jobbet… Va fan gör vi egentligen? Ska det vara så här? Här har vi hög ungdomsarbetslöshet i Sverige medan de som har fast anställning, jobbar ihjäl sig och skriker hemma efter jobbet och snart går in i väggen!
    Ja jag är en otrevlig människa med fast anställning, underbar sambo (som kommer förmodligen att slänga ut mig om han är normal) och graviditetshormoner som jojodansar i min knäppa boll!

  24. b,

    Hot är inget fel, hela livet består av hot, sköter du inte skolan får du dåliga betyg och får gå om, sköter du inte jobbet så får du sparken etc.. Bara man inte hotar med stryk, monster etc.. Du verkar jätte go :-)

  25. Erika,

    Jag har som barn aldrig upplevt att mina föräldrar gapar, skriker
    och hotar! Det är absolut inget att rekommendera! Skaffa inte barn,
    om ni inte orkar med dom!

  26. Rebecca,

    Erica: menar du allvar???
    Snarare konstigt om man aldrig tappar humöret o alltid är på topp!!

  27. Erica,

    Rebecka: Ja, jag menar verkligen allvar. Det finns faktiskt gränser
    för vad som är acceptabelt. Om min mamma i ren ilska skulle ha
    kastat maten i golvet eller ut genom fönstret, skulle jag som barn
    ha blivit så chockad att jag aldrig skulle glömma det!! Och vad ger
    det för signaler till barnen?! Jo, att är man arg, så är det helt tillåtet att göra så!!! Det är väl självklart att man tappar humöret ibland, men
    det måste ju finnas gränser för hur man ska agera! Jag tror att många som har skrivit kommentarer här ger sina barn stryk också, men det törs man inte säga!

  28. Helena A,

    Erica: Det är väl en jäv*a skillnad på att våga visa sina barn att man blir arg/ledsen/irriterad och att slå sina barn! Nu var ju tanken med att kommentera att man skulle visa sina dåliga sidor, och många mammor har nog ett ständigt dåligt samvete, men det betyder INTE att man är en dålig förälder bara för att man visar känslor, tvärtom visar man barnen att det är ok att även vara arg/besviken m.m.

    Du har säkert inte barn själv, och du heter säkert inte ens Erica (eftersom du har stavat ditt namn på två olika sätt).
    Jag vill ge en stor eloge till Maggan och alla mammor som vågar stå för det man är! Mänskliga!

  29. Erica,

    Helena A.

    Jag har tre barn själv och jag har aldrig behövt svära, skrika och
    hota. Man kan visa på ett annat och lugnare sätt att man blir
    ledsen och upprörd! Jag blir illa berörd när jag läser så många
    kommentarer här, som tycker att det är helt ok att uppfostra sina
    barn som man gör. Man kan visst vara en dålig förälder! Varför inte
    visa känslor på ett bättre sätt?!

  30. elin,

    Helena: Det Erica menar är nog inte att man inte får bli arg på sina barn ibland, det är fullt mänskligt, och att aldrig ha skrikit på sina barn låter ju en aning suspekt…Men jag tror hon menade precis som jag känner när jag läser vissa inlägg, att en del verkar tycka att det är okej att vara en oberäknelig förälder VARJE dag!Mår man så dåligt, att humöret pendlar varje timme, och att vreden man känner inom sig alltid går ut över sina barn, BÖR man söka hjälp. Det låter som klara tecken på nedstämdhet och utmattning hos vissa. Att härma, vara ironisk, helt okontrollerat gapa på sina barn kan ju inte vara något att eftersträva?? Det händer väl alla att man får utbrott när stressnivån är hög och tröttheten tar över, men sker det VARJE dag så kan det ingalunda gå ens barn obemärkt förbi. Det är ju för tusan psykisk misshandel Att vråla över småsaker tycker jag tillhör pms, och inte en normal vardagsmiljö för ett barn!! Det är befriande att erkänna sina tillkortakommanden, MEN här inne låter det som en merit att bete sig som ett barn, snarare än att reflektera över att det kanske handlar om en livsstil som inte är hälsosam för en själv som individ/ familj. Många barnfamiljer lever i en stressfylld tillvaro, där det inte finns något utrymme för vila och lugn. Då är det självklart att vardagsstressen tar sig i uttryck genom utbrott och ojämna humörsvägningar. Tagga ner är mitt tips då. Jobba mindre om ni kan. Låt barnen vara hemma om ni är lediga. Gör ingenting. Gå i pyjamas till kl 3 på eftermiddagen. Läs böcker. Stäng av TV,radio och alla j-vla dataspel. Låt kalendern vara tom någon helg. Vila. Först kanske det blir kaos hemma, men sen lovar jag att själen mår vääldigt bra.

  31. elin,

    P.s Helena A: att ständigt vråla på sina barn (som vissa verkar tycka är helt okej) är faktiskt lika illa som att slå sina barn. Det är psykisk misshandel. Varför ska våra barn få ta skit varje dag om vi själva mår dåligt??

  32. elin,

    Jag blir också väldigt illa berörd när jag läser om hotelser om troll, låtsas försvinna (rena rama barnbeteendet) från sina barn, eller att nypa och hota med att själv flytta?! Jag säger många dumma saker, jag köper alltid färdiga pannkakor som jag värmer i micron, jag stänger in mig en stund i vårt sovrum om jag känner att bägaren håller på att rinna över,jag kan skrika att jag inte orkar mer, MEN jag försöker inte på något sätt glorifiera beteendet. Inte bara säga, ”jaha, så här är jag”. Lite är okej, men inte om hela vardagslivet består av dålig stämning och utbrott hemma. Barn är känsliga mottagare.

  33. elin,

    Erica: BRA skrivet!! Om vi får kasta saker och vråla okontrollerat så lär sig våra barn att det är så man gör! Och då kan vi INTE säga att de inte får göra detsamma, eller hur? Att visa känslor är en sak, det är sunt, men att bete sig som ett obekräftat barn så fort en känsla kryper sig på kan väl inte var okej för våra barn att behöva växa upp i? Ni vet mycket väl vilket sorts kaos jag menar. Alltså en miljö där barnet aldrig vet hur föräldern ska reagera. Det om något skapar otrygga barn som lär sig att tassa på tå för att vara föräldern till lags.

  34. Jessica,

    men hallå alla vackra människor där ute, här skulle vi som i ett bås i kyrkan bekänna våra eländiga brister för att känna åtminstone en kort sekund känna att vi är inte ensamma. När vi då skriver ner och erkänner det VI upplever att vi har brister i så kommer det en jävla tomte in i forumet och skriver att vi misshandlar våra barn och är det inte psykiskt så är det fysiskt. Vi kvinnor överlag är ganska så bra på att kritisera oss själva och sanningsbilden är inte enlig med verkligheten min vän. Om jag nån gång höjer rösten åt min son t.ex. jaa då känner jag att faan va jag vrålar..om det så har varit 2 dagar i rad vid olika händelser ja då kan ja känna mig usel för att då har jag ”vrålat” i ”fleeera” dagar. men i själva verket är det inte så farligt utan helt mänskligt. Så tomten..innan du slänger ditt pekfinger hit och dit..så önskar jag att du vaknar upp ur din trångsynta koma i julklapp och så får du gärna slappna av och skaffa dig lite humor…jag lovar att livet blir lättare då ;). Mvh/ Jessica…

  35. Marianne,

    Jag håller också med Erica. Det är upprörande hur vissa behandlar
    sina barn! Ni mår dåligt själva och låter det gå ut över era barn!

  36. Helena A,

    Jag håller med Jessica här, om vi istället ska skriva om hur bra vi är som föräldrar så kommer det att komma en massa nya inlägg (som säkert kommer få kommentarerna att vi skämmer bort barnen, inte låter dom tänka själva etc. etc.) men nu blev vi uppmanade att berätta hur vi kan vara en dålig dag.
    Jag tror att många som har skrivit har skrivit ner hur de värsta dagarna är, det betyder väl inte att det är så alla dagar? Jag tycker själv det är skönt att höra att vi är ganska lika många av oss, och gillar inte alls stämningen som blivit av att någon/några tycker vi misshandlar våra barn psykiskt/fysiskt.
    Jag tvivlar inte en sekund på att alla här inne älskar sina barn, det gör man ju även när man är riktigt arg på dom, eller hur!

    Jag har när jag blivit arg och skrikigt på barnen sen även bett om ursäkt och berättat varför jag blev arg, och de lyssnar och jag tror de förstår. Min äldsta sa sist ”jag vet att du alltid älskar mig mamma, fast du är arg. Jag älskar ju dig även när jag är arg på dig” Då smälter man :)

    Om det sen finns någon som inte mår bra och skriker åt sina barn varje dag hoppas jag att den personen får den hjälp som behövs, men jag tycker inte man ska hoppa på alla här för den sakens skull.
    Ha en trevlig dag nu alla underbara föräldrar!

  37. elin,

    Undrar vem som är trångsynta…jag syftade till de personer här inne som skrev hur de alltid hade ”känslorna utanpå” och skrek över småsaker till sina barn varje dag, och inte riktigt reflekterade över det. Det är sannerligen barnmisshandel om man växer upp med en förälder som ständigt är lynnig i humöret, och alla som har läst barnpsykologi vet vilka konsekvenser det kan få. Är det kul att man hotar sina små barn att trollen ska komma? Trollen kan ju kännas som döden för ett barn. Flera skrev här inne att de skriker och skäller och får vulkanutbrott på sin man och sina barn VARJE dag, och det var det jag syftade på. Vad har det med humor att göra? Jag har många brister som förälder, jag tycker synd om mig själv ofta och regredierar, skäller och tjatar; är som mammor är mest. Jag höjer mig inte till skyarna. Jag har ack så många brister. Och jag tycker att det är helt naturligt, men det finns gränser för vad man får göra mot sina barn. Någon skrev att vi blev ”uppmanade”, och det betyder väl inte att vi enbart ska frossa i alla bekännelser utan att reflektera över varför vi gör det, och hur vi kan må bättre? Om du syftade på att jag var ”tomten” så har jag inte hoppat på samtliga. Läs inläggen igen, i så fall. Med en nypa humor och lite distans kanske..:)

  38. Jessica,

    Elin. I och med att jag inte skrev några namn och att du sen tar åt dig får stå för dig. Klart man ska reagera men man får tänka på i vilket sammanhang och forum. Tycker det är jätte bra att det finns människor som reagerar men att den skriva att man misshandlar sina barn är en jävligt allvarlig anklagelse. Särskilt när man inte vet hur verkligheten ser ut. Fortsätt vara den du är för ingen annan vill ju vara det. :)

  39. elin,

    Jessica: självfallet var jag en av de du menade ”tomten”och det bjuder jag på. Jag kommer alltid att vara den jag är, och jag kommer aldrig följa gängse normer och ideal, och fortsätta diskutera det som jag tycker är viktigt. Och särskilt de ämnen jag behärskar och har utbildning i. Fortsätt vara den du är du också, och varför tror du ingen skulle vilja vara som du? Eller jag? Det finns det säkert, men är ju helt oväsentligt i sammanhanget.

  40. Anna,

    hej….
    usch här kommer sanningen..
    Jag hatar att pyssla och vara i lekparken, jag skriker och smäller i väggen och dörrar.
    Jag säger elaka saker och får en sådan ångest !!
    Jag älskar dom men man orkar inte med allt hela tiden ..
    Min son säger till mig : mamma du är magisk :-)) så något bra gör jag med dom i allafall :-)
    Jag tror det är bra att visa alla känslor så att dom ser att man kan vara arg ledssen och glad och kär och larvig ..det är bara bra för dom :-D
    Kram

  41. *lena*,

    Min karl säger att jag nog blivit adopterad från ett sydländskt land, är en känslomänniska ut i fingerspetsarna. Är jag arg såklart visar jag det och hotar med saker som jag är lite dålig att hålla efter tränar för fullt just nu har vi dataförbud för en lång tid framåt (2 kraschade datorer fick den här morsan att införskaffa) Jag tycker att det är bra att visa sina känslor till fullo för sina barn, är man arg så visa det , ledsen så är det ok…mina barn vill jag oxå ska visa och uttrycka sina känslor till 100%…så länge man inte gör illa sitt barn är det ok att bli arg på dem…de där pedagogiska funkar inte alltid om det är allvarliga saker ibland måste man säga ifrån AAAAARGH…INGEN förälder är perfekt även om de vill att man ska tro det..nä man ska inte vara så rädd för att visa känslor vi svenskar är så rädda att inte passa in i mallen/framstå som dåliga…mina barn är det bästa som hänt mig och jag uppfostrar dem med kärlek att bli arg emellanåt hör till..ibland har man mer tålamod i andra fall sämre..de kan ju vara riktiga skitungar ibland hehe puss & kram*

  42. Susanne,

    Jag bara ÄLSKAR din ärlighet! Då känner jag mig mindre ensam om mina brister! Tack för din humor också. Delar rubbet av de brister du nämnde.

  43. till SANNI,

    Du har rätt att skämmas för att du åt upp ditt barns godis. Gör om gör rätt…….. Köp godis till ditt barn och säg FÖRLÅT. Barn ska bli liksom vuxna behandlade med respekt.

  44. annadite,

    Jag behöver inte vara anonym för att avslöja mina dåliga sidor. Jag har många dåliga sidor.. ;)

    Älskar kändisskvaller! Köper alltid hem massa skvallerblaskor och gottar mig i nyheterna, trots att jag vet att 90% är bullshit. Men är en hycklare! För står det något om en ”favorit”, som dig t ex, då vägrar jag köpa tidningen. Haha. :D

    Är en riktig godisråtta! Min dotter får bara lördagsgodis, men när hon somnat om kvällarna så gottar jag och maken oss i diverse sötsaker.

    Är en redig humörmänniska! Precis som för dig, så syns alla mina känslor. Jag är som en öppen bok. Har blivit så arg att jag skrikit rakt ut, som en jäkla dåre. Kan bli fruktansvärt förbannad för att sedan få akut dåligt samvete och må skit. :(

    Dessutom har jag efter födseln av vår dotter fått celluliter från helvetet över mina lår.. :P

  45. Moam,

    Hej alla glada positiva människor…kan Ni som sprider negativ energi här…dra till en annan blogg!
    Ni alla andra glada mysiga… gör så man gärna går in o läser Maggans blogg.

    Sänder en lycka till önskan till dig Maggan…med allt i ditt liv ;)

  46. Chris,

    Mitt värsta, som jag skäms för och undrar om barnen kommer att ha med sig av mig eller förtränga är att när jag brister, står jag stilla ,spänner upp ögonen och nästan börjar skaka av arghet, fy fan vad hemsk jag måste se ut. Sen skriker jag och får en grov hemsk röst och går med snabba hårda steg mot dom, jag skulle aldrig slå mina barn men detta måste va det närmsta man kan komma, det känns som jag förvandlas till hulken. Nu när jag sätter ord på det låter det hemskt, jag måste sluta med det, dom är 9 och 10. kanske hinner dom förtänga det. Obs detta händer bara när jag absolut inte orkar mer. (det hjälper för stunden) Jag skäms nu

  47. Frun,

    Jag var och är fortfarande så in i H-vete trött på min mans sketna sockar och annan smutstvätt som han slänger överallt!!!!!
    Han droppar sina kläder vid duschen & låter de ligga där! Grrr!
    Funderade länge på vad jag skulle göra, tjat, gnäll och dyl funkade inte.
    En dag vaknar jag utan förstånd:) ! Eller kan man säga med;)
    Jag tar hans klädhög trycker ner den i toan, sätter mig på locket så allt verkligen får plats. Sen spolar jag, besinningslöst. Väntar en stund så vattnet fick rinna till..sen fortsatte jag att spola. Jag drog och drog, och njöt. Det var såååå befriande! Vilken lättnad!
    Saken var den att det var ”hans” toa, han använde den mest, av någon äcklig anledning.
    Han har aldrig, aldrig sagt något om det här. Jag skrattar när jag tänker på det. Tänk när han kommer hem och ska sätta sig at filosofera..hahaha. Han tog sina kläder, bajskläder;) tvättade dem.
    Vill nog påstå att han skärpte till sig efter det här. Men nu när jag tänker på det är det kanske dax med en reminder…. Mowhaaaaa! Kramar från Dr Mugg

  48. Fanny,

    Jag har ett sjukt dåligt förhållandet till mat/godis/allt man kan stoppa i munnen!
    Är avundsjuk! Är otacksam och önskar att jag hade mer än vad jag har nu. Är inte smal nog, och klagar för mycket!!

  49. Carro,

    Ojojoj vilken skön pepp att läsa,,,,, inte bara jag som vrålar skoningslöst på mina ”stackars” pågar. O sen får fet jävla ångest så man bara brytet i hopa o bölar. Heja alla som vågar erkänna sina svaghetet o brister . Att mitt tålamod inte räcker innebär ju INTE att jag inte älskar mina ungar dem e ju mitt allt. Tror vi har för mycke ångest i bagaget gällande våra barn , överlag alltså. Ibland får man skärpa sig som mamma, men ibland borde minsjäl ungarna oxå göra det . Vet att jag e helt sen me min kommetar men jag har nyss hittat hit . Lycka till me nytillskottet

  50. Annika,

    Va ska man säga, mer än skratta:)
    Nu ska den ena berätta värre än den andra.
    Helst så likt M som möjligt!

Tack för din kommentar. Det kan ta någon minut för den att visa sig, så ta det lugnt. Kram!

“Artighet är konsten att välja bland dina tankar.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

 

MENY

Mer från Magdalena Graaf